Hallå i stugan
Borde egentligen sova nu kan man ju tycka, eller åtminstone ligga i sängen. Sitter i soffan och har tittat på en jättekonstig film. Okej, jag erkänner - svenska filmer kan vara rätt skumma. Ni har rätt, alla ni som klagat på att jag envisas med att se svenska filmer...
Skolan rullar väl på, såhär går det när man föredrar kafferaster istället för att plugga. Då får man stå sitt kast. Men det gör inget. Ser det mer som att jag faktiskt har kommit fram till att jag VILL plugga vidare, vilket jag inte ville när jag gick gymnasiet. Då kände jag väl ungefär att "Varför ska jag bry mig om skolan och betyg för, när jag ändå inte tänker plugga vidare?" Visste inte då vad jag skulle ha betygen till. Men det är ju tur att den här möjligheten finns med Komvux ändå, det tackar vi föredetta skoltrötta för! :)
Nu ska jag dricka kamomillte, som jag för övrigt tycker är på gränsen till skitäckligt, men dricker för att det är bra för något. Lugnande, eller nåt åt det hållet.
Den här bilden tycker jag är jättemysig! Haha aaaw! Tydligen så är jag lite efter här på internet, fick höra en djup suck och att den var jättegammal... Så sorry om ni har sett den, ni får se den igen ändå!


Hej igen allesammans
Idag har jag:
- Tvättat
- Varit i skolan
- Köpt en tröja och nytt duschdraperi
- Fikat med Alex
- Badat, ätit vindruvor och pluggat - bästa sättet att plugga på
Ja, det var väl det. Det är väl ungefär vad dagen har bestått av. Först hade jag tänkt skriva en lista på exakt vad jag har gjort, detaljerat. Ni vet ungefär: "Vaknat, druckit kaffe, ätit frukost, duschat, pratat i telefon..." Men det där får duga. Hoppas ni inte blir allt för ledsna.
Kanske skriver imorgon. Men kan som sagt, inte garantera något.
Hej svejs!

Hatar rubriker
Sådär härligt deppigt, men känner inte för något, men samtidigt vill man inte bara sitta och glo. Tanken på precis allting ger en ångest och ingenting känns varken meningsfullt eller kul.
Så, vad gör man?
Det bästa av saken, naturligtvis. Även om det tar emot. Man börjar med att skriva ett konstigt blogginlägg om det, som om det skulle hjälpa? Nej. Men det gör man ändå. Sedan tvingar man sig att göra saker. Jag väljer att plocka in disk, städa undan lite och plugga. Det sistnämnda tar nog emot mest, men vad ska man göra?
Jag gör helt enkelt som så att jag åker ut till min käre mor och mormor och pluggar lite där. Dom ska ju se på True talent, ett program jag av någon anledning verkligen avskyr. Så det passar ju perfekt!
Ny vecka imorgon, nya tag, nya möjligheter (vafan försöker jag intala mig egentligen? men vadå, det fungerar ju!)
Imorgon ska jag tvinga mig själv att plugga hela dagen och avsluta det med ett muntligt prov på skolan på kvällen sen. Hejja mig! Nu jävlar, rent utsagt!

Länge sedan nu
Idag kommer det tydligen vara halloweenungar som springer runt och kör sitt lilla bus eller godis. Mamma informerade om detta och sa att hon tänkte släcka ner och låtsas att inte vara hemma. Jag kände att jag gör nog detsamma faktiskt. Jag vet, jag är lite ond, men till mitt försvar så har jag inget godis hemma och jag tror inte att dom små liven blir glada av en varsin tomat, eller vad jag nu kan ha att erbjuda...
Har lite spa-dag för mig själv. Bodyscrub, facescrub, ansiktsmask och allt sånt. Känner mig sådär härligt "tjejig". Fint. Dessa grejer har jag haft i ansikte o på kroppen. Känner mig len som en babystjärt nu.


Ska jag vara ärlig så velar jag lite över vad jag vill göra ikväll. Vill jag sitta hemma själv och bara ta det lugnt? Fortsätta med lite "hemma-spa" och svära över att dvdn inte fungerar och att jag inte kan se mysiga romantiska komedier? Gå ut och träffa någon över en kvällsfika, eller kanske någon liten fest? Blir ju självfallet nyktert känner jag, i vilket fall. Märker hur jag inte orkar med kroglivet riktigt. Hur jag börjar längta hem runt tolvsnåret. Känns lite väl gammalt kanske, men så är det. Inte ofta jag känner mig sugen på att gå "all in" och festa en hel natt.
Lite konstigt att det känns som ett halvår sedan man fyllde 18 och samtidigt mycket mycket längre än så. Det är 3 år sedan nu. Konstigt det där. Men men märker ju att man inte tycker samma saker är roligt längre, även om jag ibland försöker göra ett tappert försök för att gå ut på samma sätt. Skönt faktiskt.
112:an på Harrys var rätt kul, men som sagt, åter igen tillbaka till det jag skrev om innan - man ska gå ut tidigare och gå hem tidigare. Det är tidigt dom bra människorna är ute och dom går också hem tidigt. När vi anlände var det ju i stort sett bara dräggen kvar. Inte så jävla roligt faktiskt.
"Dig schkulle man ju viljsha bjudja ut på middag likschhhooom"
"Jag förschhssstår mig inte på dig, jag gillaj det faktissscchhht, berätta lite ooom dig!"
Ok, det kan bero på att jag inte är dräggfull och faktiskt inte är intresserad av att prata med skitfulla människor. Hade klockan varit 22,00 kanske och du pratat klart och valt dina samtalsämnen lite bättre, då kanske jag faktiskt hade övervägt att prata lite med dig...
Men det är väl sånt man får ta när man drar ut på tiden och kommer dit sent. Nästa gång bokar vi bord runt åtta-tiden och går hem runt elva-tolv. Jag har hört uttrycket "ingenting bra händer efter klockan 2" och liknande. Jag skulle nog vilja ändra det till tolv. Ärligt talat. Oftast iaf.
Nu börjar det bli väldigt luddigt här känner jag. Osammanhängande.
Vi hörs.

Halloween?
Ska man vara djävul då igen eller? Som vanligt.. Kul.. Näe.
Men har tänkt på en sak, alla klär ju ut sig till "läskiga" saker i Sverige, relaterat till spöken och pumpor, ungefär. Pumpa är väl det enda som inte är "läskigt" då kanske. Men pumpa, kul idé annars. Rätt osmidigit men...

Här har vi ju verkligen en liten person som har lyckats med att vara pumpa! :)
Tänker på USA exempelvis, dom klär ju ut sig till i stort sätt vad som helst. Hur brett som helst. Varför är det inte så här? Eller är det det? Har fått för mig att de flesta klär ut sig till monster, skelett, häxor, djävular, spöken osv.
Sparris skulle jag vilja vara då kanske. Funderade på det något år, kommer inte ihåg vad som hände det året, misstänker att jag skippade hela grejen, hela "firandet". Men tänk er vad enkelt, egentligen. Endast iklädd grönt. Lång och smal är jag ju redan, så jag har ju förutsättningar redan innan för att lyckas liksom. Eller banan kanske? Fast då måste man ju gå böjd hela kvällen. Kan bli jobbigt. Äpple vore skoj, fast osmidigt precis som pumpa. Kan bli lite lätt problematiskt om man kanske inte kommer igenom en dörröppning. För man vill ju vara ett stort äpple.
Man vill ju inte ha en mask på sig heller, det blir ju jobbigt när man ska äta/dricka. Och svettigt säkert.
Playboykanin går fetbort. Definitivt. Tänker inte springa runt bland massa människor halvnaken bara för att "jag har klätt ut mig så då är det okej att se ut så" Nej, usch. Då kan jag lika gärna klä ut mig till Naken-Janne. "Ja, men jag har ju klätt ut mig, så det är okej att vara spritt språngande naken!"

Ärligt, vad tänker ni när ni ser bilden? Kommer ihåg ett avsnitt av sex and the city när Miranda ska klä ut sig och upptäcker att, jag citerar henne "det enda vi kvinnor har att välja mellan är häxa eller sexig katt" ungefär. Det sistnämnda behöver ju kanske inte vara just katt, kan ju vara sjuksköterska som på bilden, eller djävul, eller playboy. Hur som helst så är det det man har att välja på när man letar utklädnader.
Får väl se. Kanske skippar halloween och allt vad som tillhör i år igen.

Yeeeeeeeey

Den är dessutom MYCKET finare i verkligheten än på bild! 6 säsonger sex and the city, kan ju gissa vad jag kommer att sysselsätta mig med deppiga höstkvällar med glass och kladdkaka? :)

Skiter i allt
Kanske några muffins på det.

Ibland förvånas man
Livet blir inte alltid som planerat, men det är tur att det finns lösningar för det mesta.
Jag kan inte låta bli att önska ibland att vi åtminstone kunde prata med varandra. Något telefonsamtal lite då och då. Vi kunde verkligen prata när vi väl lade den sidan till. Men jag vet att det inte går. Och definitivt inte som läget ser ut nu. Vi måste vänta och se. Kanske kan det aldrig bli så igen. Kanske kommer vi alltid att tvingas vara ytliga bekanta. Sånna som bara ler artigt på stan och frågar hur den andra mår, bara för att man måste. Eller så ses vi igen om ett år eller två och kan prata som vänner igen.
Jag köpte två böcker idag. Funderat på båda två och tyckte att det var dags nu. Ska begrava mig i skolarbeten och läsning. Jag börjar med feel-good-boken som jag tänkte kalla den för. Den behövs lite tror jag va.
Nae, nu tänker jag sluta gräva i saker, då blir man dum i huvudet till slut. Man får hitta sätt att bearbeta saker på istället, helt enkelt.
Men kan inte låta bli att tycka att livet som guldfisk vore skönt ibland. Simma runt och bli matad och hela tiden känna att "GUD VAD SPÄNNANDE, EN NY PLATS, YEEEEEY!" fast man är i samma jävla akvarie hela tiden...

Upp och ner
Senaste två dagarna har varit jättekonstiga. Jättekonstigt humör som inte ens går att beskriva. Idag är det lite bättre i alla fall. Pluggar och försöker tänka på annat (fast jag vet inte vad jag tänkte på från början, egentligen)
Det är väl lite snurrigt med allting nu kanske. Eller kanske, det är väl ett faktum egentligen, bara att jag inte orkar erkänna. Fick jag bestämma så skulle jag vara klar med allting nu, ha allting på det klara och ligga vid en pool i Spanien nu med en liten paraplydrink och glada vänner, läsa en bok och veta att allt är klart när jag kommer hem igen. Men det funkar ju inte riktigt så. Man måste ju gå igenom allt innan man kan koppla av på riktigt. Vill inte fly, det blir bara värre. Den där lilla semestern ska jag avnjuta när hjärtat slår i normaltakt igen och jag vet att jag inte har saker hängandes över mig. Kurser som är avklarade och framtid klar. Då kan jag göra det. Men ibland önskar jag att det var nu. Men det är smällar man får ta. Vissa dagar eller perioder är ju lite tuffare än andra, och det får man ju helt enkelt klara ut.
Försöker påminna mig hela tiden om målet, om att det är värt det. Att det kommer bli skitbra sen. För det måste det bli, det ska det bli. Och det gör det ju lite lättare iaf.
Kisse tycker det är kul att gömma sig i påsar :)
Det mesta är faktiskt lite upp och ner nu, inte bara plugg.
Vet hur det bör vara, men egentligen inte vad som är rätt. För hur ska man veta det? Finns mycket som tyder på att det är fel, men man kan inte ändra en känsla. Men hur är känslan egentligen? Åt vilket håll? Känsla eller förnuft, liksom? Hade man en våg till dessa så väger alltid det enda ordet mer. Varför kan det inte väga lika mycket? Då hade man ju haft svaret direkt. Men det kanske är det som är poängen? Man vet aldrig. Om någonting är menat så kommer det att ske förr eller senare ändå. Det är ingen brådska. Tror man ska sluta fokusera på allt runtomkring och ta det som det kommer i det här fallet. Det är ju faktiskt mig det handlar om, oavsett vad andra tycker, så är det jag som måste bestämma i slutändan. Det är jag som vet allt, hela historien. Dom som är utomstående har egentligen bara hört det som inte är bra. Även om man kan tycka att det är tillräckligt, så finns det andra saker som ligger på samma nivå, utan att avslöja för mycket. Men det spelar ingen roll. Inte nu.
Nya skor!

Fanns i svart också, ville egentligen ha ett par svarta stövlar med låg klack, nästan ingen klack alls. Men hittar inga. Och dessa i svart såg så "hårda" ut tycker jag. Denna färgen såg lite snällare ut, haha. Synd att jag inte kommer att få dom nu till helgen, brukar ta 2-3 arbetsdagar. Men å andra sidan, vad ska jag göra i helgen? Plugga... Fast jag tror jag hade pluggat bättre om jag hade fått göra det i dom här skorna! ;)

Sluta klaga?
Vikt exempelvis. Jag menar, mår man dåligt av övervikt eller undervikt, klart man ska försöka göra något åt det då, men annars - vad spelar det för roll? Trivs man inte kan man ju träna och försöka ändra sina matvanor.
Ja ja, jag vet - Det ÄR inte så lätt som det låter. TRO MIG, JAG VET.
Och så tänker alla (mestadels HÖGT) att "Ja men du som är så smal, inte fan behöver du äta nyttigt" eller "Du ser ju ut som en jävla pinne, varför i helvete ska du träna för? Vill du försvinna helt eller?"
Kan ge er svar på det nu (JA, jag är trött som fan på att höra dessa jävla idiotiska frågor) :
Nej, klart jag inte behöver äta nyttigt. Varför skulle jag göra det för? Eftersom att jag av någon anledning är byggd på det här viset, då kan jag ju lika gärna skita i min hälsa och äta hamburgare, godis, pizza etc. hela livet, ligga hemma i soffan och jäsa lite så att jag till slut kanske går upp i vikt. Det låter ju som en jättebra plan gott folk! Precis vad jag tänkte mig. Och ja, precis som ni säger, varför skulle jag träna för? Jag är ju redan smal. JA MEN PRECIS! :) Varför skulle jag få upp min kondition för, bygga muskler, förebygga min framtida hälsa för? Det behöver jag ju inte. Jag är ju "atletiskt byggd" som en del kallar det va, så varför skulle jag behöva ta hand om min hälsa för? Allt handlar ju verkligen om att jag försöker svälta mig själv när jag tränar och äter nyttigt, för jag menar, det behöver jag ju inte, eller hur? Idioten som jag redan är smal och inte borde göra sådana saker av den enkla anledningen. För det handlar ju inte om att ta hand om sig själv eller så, nej absolut inte. Det handlar ju om att utåt se ut som en person som gör det för andras skull, inte för sin egen.
Det känns som att jag borde avsluta det här nu. Innan jag ballar ur totalt (vilket jag redan gjort, iofs) för allas bästa, liksom. Skulle kunna skriva en bok om detta känns det som, men jag avstår - klokt val. Blev lite för aggressivt kan jag tycka.
Ae, nu ska jag äta pannkakor dränkta i grädde och socker (Ja, det ska jag, PÅ RIKT!)
Ps. Det är bra med varierad kost, därför tänkte jag vräka i mig flottig mat (till det hör allt med mycket socker och smör och feta saker, hamburgare, lökringar och allt annat gött!) och varva det med varannan dag sallader med massa bra skit i. Bönor och sån skit, ni vet.
Hejdå.

Gunilla Persson - VAD I HELVETE?!
Vad är det för vidrig, psykiskt störd människa Tv3 gottar sig i egentligen? Kan säga att om jag var en del av ert filmteam så hade jag vägrat att stå bakom kameran och filma det här tragiska sättet Gunilla behandlar sin stackars 9 åriga dotter på (9 ÅR FÖR HELVETE, 9 ÅR!!!!!!!)
"Det är bra att du kräks upp det där slemmet i halsen, det är Gud som gör att du kräks, jag bad till honom förut"
"Erika, visa dig inte svag nu, dom får inte tro att du är svag!"
"Du är mycket bättre än dom, han sjunger dåligt, du har en gudagåva Erika!"
"Bit i läpparna så att dom blir lite röda!"
"Här Erika, ta lite läppstift!"
Och detta är bara några av citaten från den "otroligt stöttande" mamman Gunilla Persson.
Hon påstår att Erika verkligen vill det här, Erika vill sjunga, Erika vill uppträda, Erika vill bli filmstjärna. Ja, men precis. Jag har aldrig sett en nioåring se apatisk ut. På riktigt. Apatisk kan en 59 årig man som kommit in i någon form av livskris möjligtvis se ut, men fan inte en 9 åring. Det är något som är väldigt, väldigt fel här. En nioåring ska vara glad och spralling, eller åtminstone ha någon gnutta glöd i ögonen. Det har verkligen inte den här stackars lilla flickan.
Om Erika vill sjunga, då ska det vara på hennes villkor, HON ÄR NIO ÅR!!! Hon ska inte behöva ha prestationsångest i den åldern. Hon ska inte ha en morsa som peppar henne till att uppträda när hon är sjuk och dessutom KRÄKS vid flera tillfällen. Såg ett klipp där hon frågar sin dotter ifall hon tror att hon kan uppträda dagen efter, ändå? (Dottern hade då feber, skakade nästan, såg likblek ut, livrädd och hostade hela tiden) "Vet inte... Vad tror du?" Att hon säger så, bara det är tragiskt. NEJ, ett blankt NEJ. Det är väl klart att hon inte ska sätta sig i en bil och resa iväg och uppträda om hon mår sådär, såvida hon inte själv tjatar sig till det och mår bättre dagen efter. Men det gjorde hon definitivt inte - INGET UTAV DET. Och Gunilla bara fortsätter att peppa och berättar hur "dåligt det ser ut när man är nervös" osv. Helt sjukt. Att morsan själv verkar tycka att hon kommer med någon form av konstruktiv kritik, något som Erika "behöver"... Ärligt talat? Sjuka, sinnesförvirrade, egoistiska, äckliga, maktgalna människa. LÅT DIN DOTTER VARA IFRED. LÅT HENNE VARA HEMMA NÄR HON ÄR SJUK. LÅT HENNE VARA EN DEL AV SINA INTRESSEN SJÄLV. LÅT HENNE BESTÄMMA VAD HON VILL GÖRA. Och det här snacket om att "man vet inte allt, allt visas inte i programmet" nej, det vet man inte. Men det visas tillräckligt för att man ska få en riktig inblick i hur hon behandlas. På riktigt alltså. Efter att ha hört henne säga sånna saker.
Gunilla - Du måste uppsöka vård! Låt din dotter andas, för helvete!
Och att du säger att Erika är mobbad i skolan, det är verkligen jättetråkigt att höra. Och speciellt när du pressar henne så hårt hemifrån. Tror du att hon mår bättre av det? Jag skulle inte klandra Erika om hon en dag vände sig emot dig, REJÄLT.
Finns det någon som håller med Gunilla så vill jag be er också att söka vård! På riktigt! Det här är fan allvarliga saker och jag förstår inte egentligen hur Tv3 kan gotta sig i det här, som jag tidigare nämnde. Men dom tjänar ju pengar på det, och det är ju jääääääääätteviktigt. Så då kan man ju lika gärna uttnyttja situationen lite, filma det värsta, så att folk blir provocerade.
Det är väl egentligen inte misshandel, tror inte att man skulle kunna gå vidare i det här, mer än att någon skulle rycka in och säga vad han/hon tycker. Men det är ju psykisk misshandel.
Fler som har reagerat på detta vet jag.
Pernilla Wahlgren:
http://pernillawahlgren.se/pernillas-blogg/vidriga-vidriga-gunilla-persson.html
Tyra Sjöstedt:
http://tyras.se/2011/09/26/jag-kan-inte-blogga-nu/
Och alla kommentarer under Gunillas egna inlägg:
http://www.tv3.se/blog/gunilla-persson/2011/09/25/min-alskade-gudomligt-begavade-lilla-flicka-erika
Ae, nu orkar jag inte det här mer. Blir så förbannat jävla arg på den här människan så att jag hoppas att hon blir hemlös nästan och att hennes dotter aldrig mer behöver vara i närheten av henne, att hon får komma till en normal familj, eller något.
Något är fel, GUNILLA PERSSON. FÖRSTÅ ATT DET ÄR NÅGOT SOM INTE STÅR RÄTT TILL, DET ÄR INTE EN PERSON SOM HAR REAGERAT, DET ÄR SÄKERLIGEN MINST 98 % AV ALLA SOM SETT DIG.
"En miljon flugor har inte fel - ät bajs!"
Det är lite samma grej jag vill förmedla här, SÅ MÅNGA MÄNNISKOR HAR INTE FEL FÖR FAN!!!!

Tttjjjjooollllaaaahhooopp
Sitter med rättskunskap och samhäll b nu. Kan ju säga att a kursen var fan så mycket enklare, om man får säga så. Usch vad tråkigt det är, försöker intressera mig. Vissa delar är intressant, men näe.
När jag är klar med rättskunskapen nu inför provet och sista uppgiften i samhällskunskap, så tänkte jag belöna mig med något kul. Inte bestämt exakt vad än. En jacka kanske? Eller nya skor? Skor tror jag på.
Prestationsångest.nu eller? Lite lätt sådär va... Måste börja med fackupssatsen i socialpsykologi också. Men det är åtminstone roligt. Och svårt att lägga upp. Men mest roligt.
Detta börjar bli väldigt tråkigt faktiskt. Bloggen alltså. Skriver bara om tråkiga saker. Ska börja med mer bilder och sånt, lite roligare. Har bara inte orkat varken fota eller lägga in bilder. Puss och kram!
Funderar på att köpa dom här skorna. Men har inte riktigt bestämt mig.


Hmm
Vet inte riktigt vad som skulle peppa upp, om jag skulle vara ärlig. Men ni vet, när man inte har någon ork till någonting, men man vill heller inte bara sitta och glo, för vad gör det för nytta? Och vad hjälper det? Konstigt egentligen. Jag menar, något brukar man ju vara sugen på åtminstone. Och är man det inte, så brukar man ju inte backa för en stor påse godis och en film. Men inte det heller. Näe. Usch. Borde egentligen fortsätta plugga nu, men inte det heller känner jag för. Gör det sen. Det ingen brådska med uppgifterna ändå, det gör inget om jag gör det imorgon istället, faktiskt.
Jag kanske får ett ryck snart och slänger in två uppgifter och går iväg och gör ett prov i skolan ikväll. Får se. Fördelen med distans = välj datum själv, dyk upp när du vill, så länge allt blir inlämnat i god tid innan. Det är bra. Då kan man fokusera på dom ämnen man vet att man behöver lägga ner mycket tid på.
Ae, nu måste det hända något. Bloggfan är skitful också, så det är skittråkigt att blogga.
Tjarå

Samhällskunskap B
Tänkte att man kunde söka allting, se vad man kommer in på, känns det inte bra, så fortsätter jag med något annat till hösten. Kanske språk utomlands, eller någon fristående kurs så länge. Jag vet inte.
Nästan klar med samhäll nu iaf inför provet på fredag. Måste verkligen råplugga både matte och samhäll denna veckan. Försöker intala mig att det är kul...
Har egentligen inte att skriva alls. Inte tid med det heller. Ska fortsätta nu. Kanske skriver sen.

